Testamente

I ett testamente bestämmer du själv vem som ska ärva dig, men det finns lagar och regler som till viss del inskränker din frihet.

Här kan du läsa mer om testamente och arvsregler. Du kan boka tid med din lokala jurist för att få hjälp med att skriva ditt testamente.

 

Ett testamente är en handling där du talar om vad som ska ske med dina ägodelar när du är död. Ett testamente både kompletterar och ersätter arvsreglerna i lagen.

Du kan testamentera vad du vill till vem du vill. Det enda undantaget är att ditt barn alltid har rätt till att kräva sin laglott.

Något som är vanligt är att föräldrar låter sina barn ärva tillgångar som enskild egendom. Detta ska skrivas in i ett testamente. Det betyder att ett barn inte behöver dela sitt arv med en eventuell make om det skulle bli skilsmässa i barnets äktenskap. Det kan vara lämpligt att även ge barnet rätt att i framtiden själv återinföra giftorätt.

Att planera för en framtid där du själv inte är med är inte lätt. Men att ställa sig en rad frågor och försöka hitta svar kan vara ett sätt att börja.

Har du funderat på vad du kan göra för att familjen ska ha råd att behålla huset eller stugan? Bör du redan nu spara till barnen eller ge bort egendom till dem? Vem ska ärva vad?

Att ge bort saker är inte helt enkelt. I komplicerade fall bör du vända dig till en jurist. Här är de huvudregler som gäller:

Om du ger bort lös egendom krävs inga särskilda papper, annat än om mottagaren vill ha ett för att kunna visa sin äganderätt eller att ett särskild villkor ska gälla för gåvan.

För fast egendom - fastighet eller tomträtt - måste du skriva ett gåvobrev. I det ska finnas en tydlig beskrivning av gåvan, dina och mottagarens personuppgifter, eventuella särskilda villkor och underskrifter av givare och mottagare. Din namnteckning måste bevittnas. Är du gift och gåvan ingår i giftorätten måste din äkta hälft ge sitt samtycke.

Om en mor- eller farförälder behåller rätten att själv disponera pengarna anses gåvan däremot inte fullbordad.

Om barnet är under 18 år disponeras kontot av föräldrarna ensamma såsom förmyndare. Om barnets tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp (315 200 kronor år 2005) finns vissa begränsningar i fråga om vilka omplaceringar föräldrarna får göra utan tillstånd av överförmyndare.

Överförmyndare ska underrättas när förmyndares rätt att förvalta barnets egendom begränsas. Detsamma gäller om givaren vill att överförmyndaren ska kopplas in. Får barnet pengar i form av arv eller försäkring över två prisbasbelopp (78 800 kronor år 2005) ska pengarna sättas in på bankkonto och får tas ut endast med överförmyndarens medgivande. Kontakta överförmyndaren i din kommun.

Lös eller fast egendom. Om du vill skänka till exempel fastigheter, aktier, konst eller annat av större värde till ditt underåriga barn, måste barnet ha en god man. Denne har till uppgift att ta emot gåvan för barnets räkning. Du kan själv föreslå en god man, till exempel en vän eller en släkting. Ansökan görs hos överförmyndaren.

Sedan gåvan mottagits för ditt barns räkning, övertar du själv förvaltningen såsom förmyndare med samma gränser för redovisning till överförmyndare som gäller för annan egendom.

En gåva till barn anses vanligen som ett förskott på arv om du inte särskilt har föreskrivit något annat. När arvet sedan fördelas avräknas gåvan på ett speciellt sätt.

Här gäller i princip samma regler som för alla andra gåvor.

Ska gåvan vara skyddad mot dina eventuella fordringsägare krävs både gåvobrev och registrering av gåvan vid tingsrätten.

Gåvoskatten är borttagen för alla gåvor som överlåts efter 1 januari 2005.

Om du är gift och din äkta hälft dör ärver du allt om det inte finns något testamente som anger annat. Detta gäller även om ni har gemensamma barn. Om någon av er har barn utanför äktenskapet gäller emellertid särskilda regler, se vidare under Särkullbarn.

Först när du själv har dött får era gemensamma barn ut sina arvslotter efter er båda. Barnen får då hela boet. Finns det flera barn delas boet i lika många arvslotter, efter båda föräldrarna. En del av egendomen kan testamenteras bort till annan, men barn har alltid rätt att få ut hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten.

Barnen får alltså inte ut sitt arv förrän ni båda har dött. Du har därför rätt att fortsätta att förfoga över hemmets alla tillgångar efter det att eventuell arvsskatt är betald.

Det innebär att du lagligt sett faktiskt kan förbruka allting.

Om du och din make eller registrerad partner har barn som inte är gemensamma kallas de för särkullbarn. De har samma lagliga rätt att ärva som gemensamma barn, men de har rätt att få ut sitt arv på en gång - de behöver alltså inte vänta tills även styvföräldern har dött.

Här kan ett testamente och livförsäkringar hjälpa dig eller din make att ha råd att bo kvar i ert hus om någon av er skulle gå bort. Testamentet minskar särkullbarnets arv till hälften, laglotten, som barnet alltid har rätt till. Finns tillgångar eller försäkringar för att lösa särkullbarnets laglott kan det innebära att du inte tvingas sälja bostaden.

När din sambo dör ärver i första hand sambons barn (inom eller utom samboförhållandet). I andra hand ärver sambons närmaste arvingar om det inte finns något testamente. Det enda du har rätt till är att genom bodelning få hälften av den bostad och det bohag som ni har skaffat tillsammans.

Vill ni kunna ärva och skydda varandra vid ett dödsfall måste ni därför skriva ett testamente om hur ni vill ha det. Barn till den avlidne har ändå rätt att få ut sin laglott, se nedan under Testamente.

Det här är extra viktigt för dig som lever tillsammans med någon som har egna barn. Se upp så att du inte står på bar backe om din älskade går bort. Se till att ni tecknar livförsäkring på varandra.