Dödsfall

Om det värsta skulle hända. Att du förlorar någon du älskar. Tanken är ofattbar och det går inte att förbereda sig. Men det finns ändå en rad praktiska saker som går att göra redan idag. Då slipper du tänka på dem när sorgen är som störst.

Du kan läsa mer här för att sen boka tid hos din lokala jurist för att få hjälp och råd.

Närmaste anhörig reder ut

Om du är den som stod närmast den avlidne har du laglig rätt att till exempel ta hand om egendom och sköta de första praktiska sakerna.

Du är skyldig att på en gång kontakta de övriga delägarna i dödsboet och berätta om dödsfallet. Därefter tas ansvaret över av någon som ni alla i dödsboet är överens om att anlita.

Dödsbo och dödsbodelägare

När en person avlider räknas allt hon eller han ägde in i ett dödsbo. Dödsboet äger allt innan arvet har skiftats.

Arvingar enligt lag och testamentstagare, blir dödsbodelägare. Delägarna representerar dödsboet tillsammans och måste i princip vara överens om vad som ska göras med boet. Rent praktiskt är det vanligt att en av delägarna eller någon utomstående får de övrigas fullmakt att förvalta boet.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Men det bästa är att komma överens.

Bouppteckning

Dödsboet ska göra en förteckning över och värdera alla de tillgångar och skulder som ingår i boet till gällande marknadsvärde.

Bouppteckningen är en viktig legitimationshandling där man kan se vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar.

Bouppteckning måste göras inom tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den är gjord.

Ibland finns det så lite i boet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. Den görs av socialnämnden som lämnar in den till Skatteverket.

Arvet skiftas

Innan dödsboets tillgångar kan skiftas ska alla eventuella skulder, kostnader för begravning etc. regleras.

Delägare i ett dödsbo har inget personligt ansvar för den dödes skulder. Det betyder att om dödsboet inte kan betala skulderna så skrivs de oftast av. Ett undantag är om fordringsägarna ansöker om att försätta dödsboet i konkurs, men det är ovanligt. Om du tagit ut något ur ett dödsbo innan skulderna är betalda måste du lämna tillbaka det om det behövs för att täcka skulden.

När skulder och kostnader betalats delas tillgångarna mellan arvingar och testamentstagare. Arvet skiftas till det marknadsvärde som delägarna kommer överens om.

Det är möjligt att ha kvar ett dödsbo oskiftat, men vanligast är att det skiftas så snart som möjligt.

Underlätta för dina anhöriga

Om du vill förenkla för dina anhöriga kan du göra en förteckning över dina värdepapper, försäkringar och annat viktigt. Skriv gärna ner dina önskemål kring begravning. Om du har testamente - se till att det finns en kopia och lämna uppgift om var originalet finns.

Du avgör själv om du vill att dina organ ska doneras eller inte. Meddela dina anhöriga hur du vill ha det. Bär gärna ett donationskort i plånboken.

På Donationsrådets hemsida kan du ange om du vill donera dina organ.