Senaste frågan

Arv,Bouppteckning,Särkullbarn,Testamente | Vem betalar för värderingen?

"Min svärfar avled för ett tag sedan och förutom hustrun finns det 3 gemensamma barn samt ett särkullbarn (svärfars). Det finns ett inbördes testamente från 1983 som stipulerar att barnen endast har rätt att ta ut laglotten och att resten tillfaller efterlevande make. Vid dennes frånfälle skall boet fördelas på deras 3 gemensamma barn. Det finns en fastighet utan lån med ett taxeringsvärde på ca 1,8 milj, marknadsvärde ca 3 milj. som utgör det största värdet i boet, därutöver bankmedel/värdepapper på ca 100000 kr. Allt detta är ju lätt att värdera men svårare är det med de antikviteter, konst etc som de samlat på sig genom åren. Dödsboutredaren har helt enkelt bara schablonvärderat lösöret enligt försäkringsbranchens riktlinjer. Nu kräver en av döttrarna (inte särkullbarnet) att allt ska värderas ordentligt gissningsvis för att hon tror att hon på detta sätt ska kunna få ut mer pengar). Med tanke på hur mycket saker som finns i detta hus uppskattar vi tidsåtgången att gå igenom allting till min 1 vecka, sannolikt mer och att vi kan bli tvungna att ta in flera olika värderingsmän med olika kompetens- en kostsam historia alltså. Vilka möjligheter har hon att driva igenom ett sådant krav och vem ska i så fall betala för den värderingen- dödsboet, dödsbodelägarna gemensamt eller den som kräver värderingen?"

Svar: Vad jag förstår på beskrivningen ovan finns det i dödsboet två dödsbodelägare och tre efterarvingar att hantera. Efterarvingarna har ingen legal rätt att göra någonting alls nu. I arvskiftet som skall göras mellan efterlevande maka och särkullbarnet kan de i princip komma överens om vad som helst gällande fördelningen. Det finns således ingen lag som talar om hur värderingen skall göras vid arvskiftet. Om det görs en snedfördelning till särkullbarnet i sådan mån att det påverkar de gemensamma barnens laglotter kan arvskiftet under vissa förutsättningar angripas såsom laglottskränkning. Men först efter att även den efterlevande makan avlidit. Som jag ser det har dottern som efterarvinge inga möjligheter att driva igenom sitt krav om inte dödsbodelägarna av någon anledning ger vika för kravet.

09 november 2011 | Britt-Marie Svensson, Jurist på Juristbyrån